Reflektion

Ordet 'reflektion' har följt med mig regelbundet det senaste året. Det har utvecklats under denna tid från något ganska hafsigt som jag var tvungen att göra i en mycket liten grupp där en deltagare spred dålig energi, till någonting jag ser fram emot efter utbildningstillfällen med fantastiska kurskamrater som aldrig backar från intressanta och givande samtal. Skickliga instruktörer får fram vårt innersta och jag lyckas sätta ord på känslor på ett sätt jag inte lyckats med förrut. Tack

Aim Challenge 2013 - Lindvallen

Det var långt ifrån självklart att det blev start i år då kära M inte visste om han skulle få ledigt, kunna vara barnfri, frisk etc. Men allt gick i lås och det blev ungefär som jag tänkt mig: Tufft som f*n! Var lite rädd att vi skulle ryka ihop då han är mycket starkare, uthålligare och modigare än mig. Värmen var en faktor som jag inte räknat med.

Vi åkte upp till Sälen redan under onsdag natt. M tycker om att köra på natten när det är lite bilar och det gav oss en hel dag i Sälen som började med frukost på Gammelgården innan vi slappade i bastuavdelningen på Exerium i några timmar.

Efter att återigen ha svurit mig runt en mtb slinga (hata SPD!!) så va humöret sådär inför lördagen. M tappade modet lite när han inte lyckades få upp mig i vettigt tempo ens på asfalt. Så under fredagen väntade cykeldrillning! Det blev ca 2 timmars teknikträning bara för att jag skulle lära känna cykeln lite mer och våga, våga, våga! Sen drog vi ner till Stadium Outlet i hopp om att det skulle finnas Houdinitröjor men icke...det blev några t-shirts och strumpor innan det var dax att kolla tiden upp för den hääärliga backen upp till toppen. Det blev en slapp eftermiddag i solen vid Gustavs Grillen.

Jag hade ju lite cykeltempo problem redan vid första starten för 2 år sedan. Då var det ynka 25 sekunder som gjorde att vi dalade i poängställningen och det får aldrig hända igen! Fasan för att behöva ta sig upp för denna drygt 4 km långa backe fanns då och fanns nu....

Redan tidigt på morgonen var det riktigt varmt och jag vet att jag dricker mycket så jag var lite orolig för att inte ha med mig tillräckligt med vatten. Jag hade min Osprey blåsa på 3 liter och 1 liter på cykeln. Jag övervägde att ta med två småflaskor också men lämnade dem hemma. Ganska snabbt la vi upp en rutt som började uppe i Lindvallen och gick neråt, över på andra sidan älven och skulle sluta med den hemska backen. Som många andra började vi med kontroll 4...dolt slukhål! M gav sig ut och lyckades komma tillbaka. Många fastnade, krälade och ålade sig fram i detta träsk. Här kan vi kanske ha sparat 10-15 minuter men vi var väl tvungna att ge skäl till vårt lag namn, Lag Omväg. Istället för att t ex börjat med nr 3 och sen fyra, 5, 6 och vidare så åkte vi nu till 6:an, vidare till 5:an. Dividerade om vi skulle göra 3:an eller spara den till sist... vi cyklade bort till 3:an...tillbaka på vägen förbi 6 och vidare till 7:an. Då började trampandet på riktigt. 60, 59, 58, 31, 57, 55, 51, 50, 49, 48, 45, 43, 38.....fuuuuuuuullll fräs mot mål! Jag skulle tusan inte upprepa det som hände för två år sedan så jag släppte alla hämningar och cyklade lite för fort för vad jag kände mig riktigt bekväm med ner för. Massor av lag var på väg upp för backen och jag kämpade för att hålla ett jämnt tempo. Det var mentalt jobbigt under hela dagen och veta att man skulle behöva ta den där backen precis i slutet när man är stressad och trött, dessutom höll huvudet på att koka! M hade fyllt en flaska med nödvatten vid kontroll 43 och nu fick han vid flera tillfällen hälla det över mig då det började flimra framför ögonen på mig. Det var mycket skönt o se att vi hade 6 minuter tillgodo när vi kom in i mål.

För mig var det en jäkla utmaning att hålla igång i det tempo vi höll under dagen. Jag o J tog det nog lite lugnare. Jag hade sagt att det vore otroligt roligt att kunna hamna topp 20 i mixklassen men vet att det är många duktiga lag med. M hade nog hoppas på att vi skulle kunnat ta några kontroller till. En del kritik mot min cykling och det finns minst sagt nåt att jobba på. Topp 20 blev det inte, 178,27 poäng och plats 26. Vi får se hur det går i Hemsedal. Tills dess väntar en hel del löpning för min del och cykelbackar. Tack för en toppen dag!

  

Det märks....

Det märks att jag haft en jäkligt bra sommar! Jag skriver bättre när jag mår skit o eftersom jag inte skrivit på ett tag så har jag hör o häpna mått bra!

Jag tröttnade på att vara ett 'offer' o låta mig behandlas som en nolla av arbetsförmedlingen. Detta skulle bli sommaren jag inte fick förra året och det tycker jag att det blivit. Heltids studier (mer om det sen), voluntär på Åre Extreme, en del tränande, badande, Sverige runt, paddling, klättring, Aim Challenge med M.... och mer paddling.

Fan va jag mår bra!

Utnyttjad

Min arbetslöshet är självvald det är jag medveten om och det finns säkert de som tycker att jag får skylla mig själv. Andra säger att jag var otroligt modig som sa upp mig. Nu skall jag börja med coaching igen. Blev faktiskt lite chockad när Arbetsfömedlingen godkände en coach i ett annat län! Att sitta och gå igenom sida efter sida  med företag som säger sig vara bra och proffs på det de gör tilltalade mig inte utan jag ville gärna ha en som jag känner och vet har hjälpt mig förut. O det fick jag! Det känns som en liten vinst antar jag. Jag hoppas att hon kan hjälpa mig att fokusera på hur jag skall kunna starta något eget. Hjälpa mig att inte vara så jävla rädd!

Trots att jag vill ha något eget att brinna för måste jag försöka hitta något eftersom jag snart bara står med a-kassan o ingen inkomstförsäkring. Men de som söker folk är finurliga. Hur kan vi vända denna tråkiga, mödosamma process till vår fördel? Ok vi söker en säljare...innan vi träffar någon låter vi dem värdera vår hemsida och komma med förbättringsförslag och förslag på hur man tiodubblar sin kundportfölj! Jag tror chansen till att jag kommer på intervju är minimal. Men vad har jag gjort... jo jag har gett dem en massa handfasta tips på hur de kan utvecklas - de har inte ens tagit sig tid för ett samtal eller en kaffe. Känns lite tråkigt faktiskt.

Love hurts

"Jag antar att jag tycker om dig med.." Det var inte så här det skulle bli, det var inte så här det skulle vara...
Fick sagt det mesta av det jag ältat i veckor och jag hoppas att han förstod att jag känner mig sårad. Tråkigt att han inte kommer öppna sig.. Det förflutna har satt djupa sår men vem har inte det?! Att aldrig mer öppna sig för någon kan ju inte knappast vara lösningen. Framtiden ser inte ljus ut. Förhållande verkar inte vara nån prioritet även om han saknar att inte ha nån där. Det verkar som om han lämnar det i händerna på mig...igen!
Jag vill kämpa men jag måste ha nåt att kämpa för. Nu får han en vecka på egen hand och jag hoppas han funderar igenom sina beslut.

Misslyckande eller triumf?

:-( Klarade bara leda halva 6b leden

Eller

:D
Jag klarade halva 6b leden!